KLINGER SwedenSå arbetar KLINGER med ESG, CSRD och EU-taxonomin
Yusuf Avci förklarar hur vi samlar in hållbarhetsdata och omsätter det i praktisk handling.
Från energiförbrukning till mänskliga rättigheter, ESG-regler påverkar hela vår verksamhet. Yusuf Avci, hållbarhetschef på KLINGER Holding, berättar hur KLINGER möter de nya kraven inom hållbarhetsrapportering.
Avci, vi hör ofta talas om ESG, CSRD och EU-taxonomin. Vad innebär dessa regler för KLINGER-koncernen?
Yusuf Avci: De nya kraven innebär att vi måste ta fram detaljerad och jämförbar hållbarhetsdata. Från 2026 börjar vi rapportera för föregående år. Förutom finansiella nyckeltal måste vi då också redovisa vår energiförbrukning, avfallsvolymer, personaldata och koldioxidutsläpp. I grunden handlar det om att kunder, investerare och tillsynsmyndigheter kräver transparens.
Hur hanterar KLINGER alla olika riktlinjer och regelverk?
Yusuf: Vi har flera regelverk att förhålla oss till, såsom Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), EU-taxonomin och Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Alla kräver olika typer av dokumentation och datarapportering. Eftersom vi är ett tillverkande företag är det avgörande att samtliga våra enheter omfattas. Avsaknaden av ett standardiserat ERP-system är en utmaning i detta sammanhang. Just nu samlar vi in data baserat på SIC-koder och genomför ett pilotprojekt inom GHG-redovisning där KLINGER Finland, KLINGER Fluid Control, KLINGER Dichtungstechnik och KLINGER Gebetsroither deltar. Målet är att etablera gemensamma standarder som gör att vi kan leva upp till samtliga regler.
Vad kommer vi kunna utläsa från den färdiga ESG-rapporten?
Yusuf: Rapporten kommer bland annat att omfatta energiförbrukning och energitäthet, avfallshantering och avfallsminskning, återvinning och cirkulär ekonomi, vattenförbrukning och vattenhantering, minskad förbrukning av råmaterial och materialeffektivitet, resursbrist och riskhantering. Var finns det potential att minska avfall, och var uppstår nya strategier för ökad hållbarhet?
Därutöver är även andra nyckeltal viktiga för KLINGER-koncernen, såsom medarbetarutveckling och utbildning, personalomsättning, åldersmässig mångfald i arbetsstyrkan, transparens kring löneskillnader mellan könen, tillgång till klagomålskanaler, anonymitet och dataskydd – och mycket mer.
Målet är att kunna ta fram konkreta åtgärder. Oavsett om det handlar om mer energieffektiva system eller att byta till material från hållbara källor ger ESG-rapporten oss en solid datagrund. Den gör det möjligt för oss att visa att vi uppfyller lagkrav – och hjälper oss att aktivt forma vår framtid.
Tack Yusuf för dina insikter.
Faktaruta
Ordlista för ESG och hållbarhetsrapportering
>> Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM): Samlar in koldioxidcertifikat för import av koldioxidintensiva produkter, såsom stål och cement. Träder i kraft 2026.
>> Klimatneutral: Ett tillstånd där ett företag eller en produkt inte längre är en nettokälla till växthusgaser – vanligtvis uppnått genom att undvika och kompensera utsläpp.
>> Conflict Mineral Regulation (EUCDR/CMR): Reglerar användningen av konfliktmineraler såsom volfram.
>> Corporate Carbon Footprint (CCF): Mäter ett företags totala koldioxidutsläpp. Används som grund för klimatstrategier.
>> Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD): Säkerställer efterlevnad av mänskliga rättigheter och miljöstandarder i globala leverantörskedjor. Företag är ansvariga för att deras leverantörer följer kraven.
>> Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD): Anger utökade krav på hållbarhetsrapportering inom EU. KLINGER måste rapportera data för 2025 från och med 2026.
>> Deforestation Regulation (EUDR): Syftar till att skydda skogar genom att reglera produkter som kaffe, kakao och trä.
>> Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR): Fastställer minimikrav för hållbar produktdesign. Relevanta för producenter som vill minska avfall och energiförbrukning.
>> European Green Deal: EU:s strategi för att uppnå klimatneutralitet till år 2050, bland annat genom förnybar energi och hållbar ekonomisk politik.
>> European Sustainability Reporting Standards (ESRS): Anger detaljerade specifikationer för rapporter enligt CSRD och säkerställer jämförbarhet.
>> EU taxonomy: Definierar vad som räknas som ”hållbart”. Påverkar finansiering och investeringsbeslut, eftersom det gör hållbara aktiviteter mer identifierbara.
>> Greenhouse gases (GHG): Inkluderar CO₂, metan (CH₄) och andra klimatpåverkande gaser. Utsläpp klassificeras i tre scope.
>> GHG Protocol: Globalt erkänd standard för utsläppsredovisning. Delar in utsläpp i Scope 1, 2 och 3 och definierar metodramverk:
Scope 1: Direkta utsläpp från egna eller kontrollerade källor, till exempel produktionsprocesser eller uppvärmningssystem.
Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi, såsom el eller fjärrvärme.
Scope 3: Övriga indirekta utsläpp i hela värdekedjan. Inkluderar utsläpp från inköpta material och tjänster, transporter, affärsresor samt användning och avfallshantering av tillverkade produkter.
>> Product Carbon Footprint (PCF): Mäter de koldioxidutsläpp som är kopplade till en specifik produkt under hela dess livscykel.
>> SIC codes: Standard Industrial Classification-koder används för att kategorisera företag inom olika industrisektorer. Inom ESG-sammanhang underlättar detta enhetlig datainsamling från olika branscher.
>> Supply Chain Act (LksG): Kräver att företag granskar risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i sina leverantörsled. KLINGER måste rapportera från och med 2029, men påverkas redan innan eftersom företaget själv är en del av andras leverantörskedjor.
